Det händer mycket i livet som vi förklarar bort. Men ibland kan man undra om det är tillfälligheter eller tankens kraft.

När jag åker in till stan så brukar jag beställa en parkering. Med tiden har jag fått så himla svårt för att backa, jag känner mig väldigt osäker. Då har jag fått lägga till att jag önskar mig en bred plats och en som är lätt att köra ut ifrån.

I fredags åkte jag in till torget för att köpa lite blommor (tulpanerna på bilden). Jag önskade mig en bra plats precis som vanligt. När jag kom fram körde jag in på parkeringen och körde runt, då fick jag se en ledig plats, blinkade och skulle svänga in, men då kom en bil från gatan och tog min plats. Jag blängde på dem ordentligt och blev irriterad. Då såg jag att det var en ledig plats mittemot så jag lyckades trassla mig in i den med lite backningar. Jag tänkte att ser jag den mannen så ska jag fråga om han inte  brukar vara artig mot kvinnor, men han syntes inte till.

Jag gick och handlade blommor och köpte några lotter till ankjoggen. Köpte lite blommor, kryddväxter och tittade på allt som torghandel erbjöd. Gick tillbaka till bilen och lastade in och kom på att jag kanske skulle köpa mig en Harry och ta ut lite pengar. Jag öppnade dörren till Pressbyrån, men där var det lång kö så jag gick ut igen, likaså var det vid bankomaten.

När jag kom tillbaka till bilen igen så såg jag att bilen framför min var borta. Önskningen hade gått i uppfyllelse, en bred plats och lätt att köra ut ifrån. Jag tackade mannen i tanken för att han snodde den sämre platsen och hade jag inte gått för att spela så hade inte platsen framför varit ledig.

Det här har hänt mig flera gånger, vill ni så kan jag berätta det med. Har du en liknande erfarenhet så dela gärna med dig i kommentaren.

Jag brukar titta på lyxfällan på morgon, det sänds 8.20 varje dag. Det är lagom tid för mig att intaga frukosten, om det är så lämpligt till det programmet går nog att diskutera.

Man kan ju verkligen undra hur en del människor fungerar egentligen. En del har så stora inkomster så hade jag bara helften så skulle jag vara nöjd. En fördel med programmet är att det för det mesta har ett lyckligt slut.

När det är ungdommar som inte förstår att det inte är så bra att de hamnar hos kronofogden undrar jag om inte de lärde har missat ett viktigt ämne i skolan. För mig känns det mycket viktigt att man lär sig att sköta sin ekonomi från början. Det kan inte vara så roligt att börja ett arbetsliv fullt av skulder. Jag tittade i morse på en tjej som levde lyxliv på kontokort.

Det är även vuxna människor som lever lyxliv i mina mått mätt på kredider. Sen händer det att de ska täcka upp allt det här med telefonlån. Det är jättebra att programledarna räknar ut hur mycket de får betala för en vara med höga räntor.

Men i varje avsnitt så får de sälja av sina grejer för att betala av på lånen. En del sitter och håller i sina prylar och vill inte bli av med dem fast de ligger så illa till.

Sen händer det något med dem när de har rensat ut all bråte, sålt och en del får in bra med pengar. Då slappnar de av och känner sig gladare än tidigare och börjar förstå att de måste förändra hela sitt liv. De verkar gladare nu när de inte har så mycket att leva på än tidigare då de levde lyxliv.

Det är svårt att förstå hur de medvetet kan sätta sig i en sådan situation. Vad är det som händer när man inte vill se sanningen och tappar totalt kontrollen om ekonomi och bara gör allt värre. Ibland är det deras barn som ber om hjälp. men som tur är så slutar ju alla programmen lyckligt annars skulle jag nog inte orka titta på det.

Det här är en present från min son, en fin kniv i en fin ask som jag fick för några år sedan. Varför visar jag den? Jo jag var på Elvis konsert igår. 

Det var Blå Bandet i Skövde  som anordnade en helt fantastisk kväll.

Vi var ute i god tid för att få en bra plats, men det hände liksom ingenting. Det kom inte mycket folk och klockan närmade sig 18.00 då uppträdandet skulle vara. Tillslut meddelade en man att det hade blivit ett missförstånd om tiden, så vi skulle börja med fika. Så mycket gott bröd, pålägg och goda kakor. Vi tog för oss och när vi fikat färdigt så kom de in med brickor med något som liknade bakelser. Jag var tvungen att fråga vad det var för något.

Jag fick berättat att det var ett recept från Finland. I hennes hem när det vita brödet had blivit torrt så stekte hennes Mamma det i smör. Efter det lade hon på god sylt över hela brödet och täckte allt med vispad grädde. Bakelserna smakade jättegott och de slank ner de med. Jag tycker att det är så spännande att få pröva på något som jag aldrig smakat förut.

Efter en stund anlände far och son Frendberg från Trollhättan med sina gitarrer. De började spela lite gamla svenska låtar som vi fick sjunga med i, stämningen gick på högtryck på en gång.

Efter detta blev det Elvislåtar och Lars-erik berättade mellan låtarna om Elvis populäritet. Det gjorde han med stor inlevelse. Vi fick lyssna en hel timma på underbar musik. Sonen Johan sjöng It´s now or never helt otroligt.

Det blen en underbar kväll och jag får tacka Blå bandet så mycket för allt det goda som dukades fram. Min tanke blir alltid hur länge kommer det att finnas frivilliga damer som bakar och ställer upp gratis, ett särskilt tack till alla dem.

En sak som jag lärde mig det, var att alla tog det så lugnt och ingen hetsade upp sig när musiken inte kom. Det ska jag ta med mig i mitt liv och tänka på, allting ordnade ju sig.

Att få sitta och njuta av musik på det här sättet i liten skala det ger så mycket. Bara att få se Pappa Lars-eriks stolthet när sonen sjöng, hur han stod där och myste och såg lycklig ut. Det gav så goda energier till oss som satt där och bara njöt. Jag sa det till Johan efteråt och han svarade "jag är lika stolt över honom". Jag lyssnar gärna på dem igen, de är så bra.

Nu har det blivit fel i naturen igen, det ska ju vara vår nu. Stolarna är på plats att bara och sitta och njuta i, men det är grått och trist och har snöat. 

Här innanför sitter jag och ser vackra blommor som döljer det snöiga och kalla vädret ute.

Man får väl mysa ett tag till med ljus och lyktor inne. Men nu har de lovat värme så jag sitter här inne och bara troget väntar på att solen kommer tillbaka och att isen ska gå upp.