Härom morgonen gjorde jag iordning en god frukost och satte mig soffan och njöt av att sitta framför tv och bara vara och njuta. Efter frukosten ville jag helst sitta kvar med en varm go filt runt mig och se på en bra film.

Men då kom det upp en tanke " du bestämde ju igår Kicki att du skulle gå ut på en härlig promenad".

Det ramlade upp många tankar i övervåningen, men till slut vann min förståndiga hjärnhalva och jag fick med mig både kamera, vattenflaska och gav mig iväg.

Det var helt underbart nät jag kom ut,och helt plötsligt hamnade jag på en längre runda än vad jag tänkt.

Jag pratad lite med kossorna och hästen och förvånades över att de trivdes så bra tillsammans.

Jag kom upp på en höjd och tog några bilder ner mot sjön Örlen. jag stannade kvar en stund och bara njöt.

Ibland kan det vara bra med kalhygge när det blir så fin utsikt.

Nej, jag ångrade inte mitt val av att ta denna ljuvliga promenad och få se så mycket vackert som vår natur bjuder på.

Bara att titta upp emot himlen och se dessa blåa nyanser är en höjdare.

När jag kom hem blev det soffan och handarbete, men kanske med ett bättre samvete och en glädje över att jag tog mig ut.