Direktlänk till inlägg 25 februari 2012
Att spela Kungen är för mig väldigt lugnande. Jag måste koncentrera mig på vad jag gör och inga andra tankar kommer in. Den här lasten har jag haft i många år och jag har spelat en liten stund varje dag.
Jag började från spel nr: 1 och jag fortsatte inte med nästa spel förän jag hade klarat det jag höll på med, jag kunde hålla på länge ibland men för det mesta så klarade jag spelet.
Men i början var det några spel som var helt hopplösa, hur jag än försökte så gick de inte ut, jag var tvungen att lämna dom så att jag kom vidare.
Häromveckan fick jag för mig att jag skulle börja från början igen och klara min utmaningen. Jag hade slarvat med att skriva upp var jag var så det blev ingen ordning på det hela.
Jag körde igång och allt gick bra tills jag kom till spel Nr:285, där satt jag fast. Men med envist tålamod har jag suttit en liten stund hela veckan och försökt på alla tänkvärda sätt för att spelet skulle gå ut. Jag var nära att ge upp, det kändes som jag hade gjort allt som fanns att göra.
Men idag medans potatisen kokade satte jag mig än en gång framför datorn till ett nytt envist försök. Helt plötsligt ramlade alla kort på plats och jag hade klarat det jag hade föresatt mig. Så glad och lycklig jag blev med facit i hand var det inte så svårt.
När jag låg och vilade efter maten så tänkte jag till....Det är så här det är i livet. Det känns tungt och helt omöjligt ibland och man vill ge upp. Men så kommer det fram en inre styrka som gör att vi går vidare och klarar av det som vi inte trodde var möjligt. Med envist tålamod trampar vi på framåt till en inre frid med oss själva och livet har blivit lite lättare. Jag gav mig själv en chans att lösa det jag inte hade klarat tidigiare, men nu kunde jag.
Det kanske är en liten konstig jämnförelse men för mig känns det så.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 | |||||
6 | 7 |
8 |
9 |
10 |
11 | 12 | |||
13 |
14 | 15 | 16 |
17 |
18 |
19 |
|||
20 | 21 |
22 |
23 | 24 |
25 | 26 |
|||
27 |
28 |
29 |
|||||||
|